Trafik

Ett fossilfritt Stockholm

För att trafiken i Stockholms innerstad ska vara utsläppsfri år 2030 och hela staden ska vara fossilfri år 2040 ska parkering på gatumark i större utsträckning ge plats åt kollektivtrafik och cykelbanor. Parkeringsavgifter och trängselavgifter är viktiga verktyg för att stävja trafikökning i staden och uppnå målet.

Skydda utsatta trafikanter

Stadens trafikmiljöer ska göra staden vackrare och mer tillgänglig där alla kan ta sig fram. Det är angeläget att hänsyn tas till de mest oskyddade trafikanterna, det vill säga gångtrafikanterna, barn, årsrika och människor med funktionsnedsättning. Staden ska så långt möjligt undvika kombinerade gång- och cykelbanor. Ansträngningar ska också göras för att förhindra att cyklar och elsparkcyklar nyttjar trottoarer.

Bättre reglering av elsparkcyklar

Ny teknik och nya färdmedel ska välkomnas. Elsparkcyklar är ett komplement till övriga trafikslag men får inte bli en miljöbelastning, en trafikfara eller ett hinder för tillgänglighet, för gående och exempelvis synskadade. Elsparkcyklar ska inte förbjudas men regleras i liberal anda med ekonomiska styrmedel och tydliga regler. Särskilda parkeringsplatser, fler avskilda gator mellan gång- och cykeltrafik och begränsad hastighet på fler utvalda platser är nödvändiga förbättringar. Staden ska även ha rätt att begränsa tillstånd för antalet elsparkcyklar, samt ta ut avgifter från elsparkcykelföretag som hindrar framkomligheten.

Snöröjning för alla

Alla ska ha möjlighet att röra sig i staden vintertid vilket förutsätter en bra och jämställd snöröjning. Prioriteringen av kollektivfilerna är självklar och snöröjningen för gångytor ska bli bättre.

Dämpa bullret för en trevligare stadsmiljö

Trafik innebär också buller. Buller är ett stort hälso- och miljöproblem i staden. Bullerdämpning och behoven av mer grönska som ökar trivsel, klimatresiliens och luftkvalitet kan med fördel kombineras. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att genom sänkta hastigheter, elektrifiering och tyst asfalt minska buller på bostadsgator.

Bromma flygplats

Statens avtal med staden för Bromma flygplats löper till 2038. En ordnad avveckling av Bromma i samband med att avtalet löper ut förutsätter att Arlanda utvecklas, både vad gäller kapacitet för fler flygavgångar i rusningstid, såväl som infrastrukturen på marken till och från flygplatsen. Om inrikes elflyg utvecklas till att bli konkurrenskraftigt, kan Bromma vara intressant att behålla. Vid en stängning av Bromma ska en del av marken användas för bostäder, en del omvandlas till friluftsområde och kolonilotter. Det kommer även krävas infrastrukturåtgärder i Brommaområdet för att klara trafik-, väg- och elnät.