Saker skolan behöver istället för ”läslov”

Förra helgen höll flera av partiledarna sommartal och de kom att handla om skolan. En stor snackis var Socialdemokraternas idé om ”läslov” – att ta höstlovet i anspråk för att få barnen att läsa. Att få läsläxor på lovet är bra för de barn som redan läser, men det kommer knappast att få de barn som inte hittat fram till böckerna att göra det.

Det finns åtgärder kring själva undervisningen som skulle vara mer verkningsfulla än att hoppas att andra ska fixa skolresultaten. Till exempel tidigare betyg i skolan och åtgärder för att ta itu med de ordningsproblem som gör elever och lärare otrygga i svensk skola.
Vi liberaler vill ha tidiga betyg av flera skäl. Hur många föräldrar har inte suttit på utvecklingssamtal och försökt förstå vad som döljer sig bakom olika ”betygsliknande omdömena”? Når mitt barn godkänt eller inte? För att kunna hjälpa föräldrar att stötta sina barn, och för att hjälpa skolan att sätta in extra stöd, behöver vi tala klarspråk om att ett barn har det svårt i skolan. Om detta ska kunna ske tidigare än i årskurs sex behöver vi mäta kunskaper, läsförståelse och skrivförmåga redan tidigt och på ett objektivt sätt.

Regeringen och Alliansen förbereder nu ett försök med betyg från årskurs fyra. Genom försöket ska vi få mer kunskap om ifall tidigare betyg leder till att skolan blir bättre, eller inte. Men när betygsförsöket nu blir av, väljer de rödgröna runt om i landet att gå emot sin regering. Det har man gjort till exempel i Uppsala, Umeå och Malmö och nu även i Stockholm. Av vänsterstyrda Stockholms ungefär 120 kommunala mellanstadieskolor ska inte en enda få vara med i betygsförsöket. I politikernas förklaring till sitt beslut framgår bara att de ”tycker att det är en dålig idé” med tidigare betyg, utan ytterligare motivering och utan att vilja medverka till en seriös försöksverksamhet. Det visar hur mycket av gamla tiders kunskapsfientlighet som fortfarande är en del av vänsterns skolpolitik.

Vi liberaler talar ofta om vikten av ordning och reda i skolan. Sverige tillhör bottenligan i västvärlden när det gäller trygghet och studiero, som sena ankomster och dålig arbetsro. Det påverkar elevernas kunskaper och måste förändras. Men också vad gäller ”allvarliga” ordningsstörningar har vi problem. Antalet hot mot lärare och hot mot elever ökar, och rektors möjligheter att agera vid grova ordningsproblem behöver skärpas.

I år har vi sett flera domar där rektorers rätt att stänga av elever som till exempel dödshotat andra har underkänts i rätten, bland annat i Stockholm. Rektorer måste först uttömma alla andra möjligheter att få eleven att ändra sitt beteende, sa rätten där. För oss är det självklart att en rektor måste kunna stå upp för klassrum där eleverna har en chans att lära sig.

Nu börjar skolorna igen efter sommarlovet. Det är en tid av förväntan och av kunskapstörst. Skolan ska kunna möta den törsten med utmaningar och stöd i trygga och lugna klassrum. Det är det som gör skillnad i skolan, och det är det de rödgröna skolpolitikerna behöver formulera svar på.

Lotta Edholm (L), gruppledare i Stockholms stad och vice ordförande i utbildningsnämnden

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Artikeln är införd i Metro Debatt 27/8.