Fyra förslag för att stoppa nedskärningarna i skolan

Alldeles för länge har Socialdemokraterna i Stockholms stad hävdat att det inte finns några mer resurser att lägga på skolan. Men efter att Liberalerna drivit på så svänger nu Socialdemokraterna, men inte tillräckligt. I går meddelade de att Stockholms kommunala skolor får ett tillskott på 77 miljoner, det är långt ifrån vad skolorna behöver. Mer finns att göra. I dag föreslår Liberalerna i Stockholms stad att styret borde sänka vinstkravet på stadens skolfastighetbolag för att få mer resurser till skolan.

– Socialdemokraternas satsning är inte ens i närheten av vad som behövs för att hindra nedskärningarna. Socialdemokraterna säger att de grävt djupt i kassorna, men de har snarare skrapat på ytan, säger Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd.

Liberalerna i Stockholms stad föreslår bland annat att stödet till skolorna kompletteras med ett sänkt vinstkrav på stadens skolfastighetsbolag. Det kommunala skolfastighetsbolaget SISAB har haft tio procent högre intäkter än budgeterat i år. De har alltså tjänat drygt 270 miljoner mer än beräknat på skolornas lokaler, vilket är ungefär lika mycket som skolorna saknar.

Majoriteten borde utreda hur avkastningskravet tillfälligt kan sänkas på SISAB och därmed minska hyrorna med 50 miljoner så att hyrespengarna skjuts tillbaka till skolpengen där de gör mer nytta.

– Att sänka vinstkravet för skolfastighetsbolaget kan vara skillnaden mellan att en kämpande elev får de resurser som krävs för att klara skolgången, och att den går ut skolan med ofullständiga betyg, säger Jan Jönsson (L).

Skolan är ett kommunalt ansvar och Socialdemokraterna gav stora löften om två lärare i varje klassrum inför valet. Skolresultaten förbättrades under förra mandatperioden när Liberalerna ansvarade för skolroteln i Stadshuset. Antalet platser i särskilda undervisningsgrupper för de elever som behöver mer stöd fördubblades och skolornas ekonomi stärktes. Hittills har Socialdemokraterna inte kunnat hitta några tillräcklig lösningar för att stoppa nedskärningarna i skolan.

Nu måste det rödgröna styret ta ansvar för att fortsätta prioritera skolan så att elevernas resultat fortsätter att förbättras och på riktigt börja gräva djupt i kassan. Om inte mer görs riskerar situationen att förvärras ytterligare de kommande åren.

Liberalernas fyra förslag för skolan

1. Våga prioritera. I tuffa tider måste staden skilja på vad som är nödvändigt och vad som är trevligt. Ett första steg är att se över budgeten och börja effektivisera verksamheten, exempelvis kan staden spara in på Stadsledningens användning av konsulter och lägga ned projekt som cykeljouren och inrättandet av centrum för cirkularitet. Vi har hittat omfördelningar på 197 mnkr. Skolan måste prioriteras.
2. Sänk vinstkravet på stadens skolfastighetsbolag. Det kommunala skolfastighetsbolaget SISAB har haft tio procent högre intäkter än budgeterat. De har alltså tjänat drygt 270 miljoner mer än beräknat på skolornas lokaler, vilket är ungefär lika mycket som skolorna saknar. Liberalerna förslår att majoriteten utreder hur avkastningskravet tillfälligt kan sänkas på SISAB och därmed minska hyrorna med 50 miljoner så hyrespengarna skjuts tillbaka till skolpengen där de gör mer nytta.
3. Gör extra uttag från koncernen. När Liberalerna var en del av styret så gjordes ett mångmiljardöverskott, framförallt under år 2021 och 2022. Man ska använda pengar när det är dålig konjunktur och tex höga pensionskostnader. Elever går i skola här och nu, de kan inte vänta ut en lågkonjunktur. Ett uttag om 250 miljoner från stadens koncern kan avsättas till reservmedel och användas till tillfälliga kostnadsökningar för pensioner och hyror.
4. Använd överskottet från förra året. Liberalerna har tidigare föreslagit att staden kan använda 125 miljoner kronor av föregående års överskott till att kompensera skolorna för kostnaden av friskvårdsbidraget som tillfälligt höjdes på grund av pandemin. Det här röstades tyvärr ner av både Socialdemokraterna och Moderaterna vid senaste kommunfullmäktige. Det kommer en ny chans i juni att faktiskt lyfta bort kostnaden från skolpengen till central nivå, utan att dra ner på friskvårsbidraget. Vi föreslår att man åtminstone överväger alla alternativ för att pengarna ska komma till eleverna.