Stockholm stad ska klimatkompensera för alla sina fossila utsläpp från 2022
Måndag 27 augusti 2018
Stockholm stad ska bli en fossilbränslefri organisation till 2030. Nu föreslår Liberalerna att staden fullt ut ska klimatkompensera för sina utsläpp från 2022, för att skapa incitament för snabbare omställning.
– Vi som politiker är ansvariga för att Stockholm stad nu fullföljer sitt åtagande att bli en klimatneutral organisation till 2030. Vårt förslag om klimatkompensation kommer att göra det mer lönsamt för staden att ställa om snabbare, och dyrare om vi ställer om långsamt, samtidigt som medlen kan användas för utsläppsminskande åtgärder. Vårt förslag har potential att bli Stockholms viktigaste klimatreform någonsin, säger Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd.
Staden har utrett möjligheten att klimatkompensera för stadens utsläpp från flygresor, men S-MP-V-Fi-majoriteten har ännu inte genomfört några konkreta åtgärder. Trots att beslut togs i miljö- och hälsonämnden redan den 14 november 2017 har ärendet ännu inte kommit till kommunfullmäktige för godkännande. I utredningen finns det underlag och rekommendationer från miljö- och hälsoförvaltningen om hur en sådan klimatkompensation bäst skulle kunna gå till. Liberalerna föreslår alltså en mer omfattande klimatkompensation än majoritetens förslag, och vill klimatkompensera för stadens samtliga utsläpp från fossila bränslen från 2022.
Ett förslag är att en intern klimatkompensationsfond upprättas, och administreras tillsammans med klimatmiljarden. Klimatkompensationsavgifterna som betalas in kan då gå till projekt som minskar stadens klimatpåverkan. Ett annat tänkbart verktyg är att använda FN-certifierade klimatomställningsmekanismen CDM.
– Liberalismen utgår från idén att den enes frihet slutar där den andres börjar. Varje utsläpp av växthusgaser innebär en skada för alla anda människor. Ska Stockholm vara en förebild i den här frågan måste vi ta ansvar för vår klimatpåverkan. Vi behöver se till att det kostar att släppa ut, säger Lotta Edholm (L) oppositionsborgarråd.
– Skulle jordens medeltemperatur öka med mer än två grader, jämfört med preindustriell tid, skulle det innebära ofattbara katastrofer för naturen. Kaskadkollaps i ekosystem och rubbningar av naturligt säsongsväder världen över är bara början på de problem som skulle uppstå. Ambitionerna i klimatpolitiken måste prioriteras upp omgående, också i Stockholm, säger Lotta Edholm (L) oppositionsborgarråd.
Fakta om förslaget:
- Allt användande av fossilt bränsle i stadens förvaltning ska beläggas med en intern avgift, kopplad till utsläppens växthuseffekt. Då blir det dyrare för stadens förvaltningar att släppa ut koldioxid och andra växthusgaser.
- Ett förslag är att avsätta pengarna i en lokal klimatkompensationsfond som då kan administreras tillsammans med klimatmiljarden, som också behöver få mer generösa regler för hur medel ska användas.
- Genom att redan existerande administration kan användas, och det redan pågår kartläggningar av stadens användande av fossila bränslen, minskar behovet av ny byråkrati.
- Ett alternativ är att använda FN-certifierade CDM-mekanismen – Clean Development Mechanism. Det omfattar allt från trädplantering till vindkraft – ofta i utvecklingsländer. Mekanismen bedöms vara kostnadseffektiv och ha förutsägbar klimatnytta. Mekanismen stödjs bl.a. av WWF.
- Ett annat alternativ är att upprätta en intern klimatfond där kompensationen går direkt till omställningsåtgärder, till exempel inköp av mer klimatsmart utrustning som solceller eller mer klimatsmarta maskiner.
- Kompensationen uppskattas omfatta mellan 60 miljoner upp till ca 170 mnkr per år, beroende på vilken lösning staden väljer.
- Uppskattningarna om omfattningen på kompensationen är baserade på miljöförvaltningens beräkningar.
Följande utgiftsområden omfattas med Liberalernas förslag:
Energin och uppvärmningen av lokaler som staden hyr
Transporter för personer, varor och tjänster, till exempel leveranstransport av mat till skolor och äldreboenden, upphandlad skolskjuts och tjänsteresor för stadens personal inkl flyg
Byggnation, drift och underhåll av fastigheter, till exempel skolbyggnation