Sämre särskilt stöd i Stockholms skolor

Liberalerna kommer yrka på återremiss på majoritetens strategi om särskilt stöd i grundskolan, när ärendet behandlas på utbildningsnämndens sammanträde idag 16/6. Strategin, som är på totalt fyra sidor varav en upptas helt av en karta över Stockholm, är helt otillräcklig. Bland annat saknas en analys av vilka barn som behöver gå i resursklass, och vilken specialisering det ska vara i grupperna. Liberalerna går till val på att tredubbla antalet resursklasser (CSI-grupper) för barnen med de största särskilda stödbehoven, som stora koncentrationssvårigheter.

–  Förra året ville staden lägga ner alla dessa resursklasser, vilket hade fått fruktansvärda konsekvenser. Det var bara efter att vi liberaler slog larm som det beslutet revs upp. Att Socialdemokraterna nu efter ett år kommer tillbaka med denna tummetott visar att de inte förstått vilket lidande som finns hos elever och föräldrar, men även hos lärare i Stockholm idag. Uppdraget borde ha varit att se till att alla elever får den utbildning de har rätt till och då hade det behövts många fler högspecialiserade CSI-grupper. Man har slarvat bort chansen att förändra framtiden för många av stadens elever, säger Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd.

–  Att Socialdemokraternas utgår ifrån geografi istället för gruppernas inriktning är ett tydligt tecken på att man helt missförstått vilken verksamhet det är. Det går inte att bunta ihop barn med olika behov i en grupp, då blir det mer av förvaring än utbildning. Resursklasserna måste hålla mycket hög kvalitet, de ska ge barnen de kunskaper de har rätt till men inte kan få i vanlig lärmiljö. Om grupperna inte är tillräckligt bra kommer de istället att bidra till att eleverna hamnar i ett värre utanförskap, säger Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd och gruppledare.

Liberalerna i Stockholms stadshus har skickat ut en enkät till 4744 lärare i Stockholms stads kommunala skolor varav 1004 lärare svarade på enkäten. Av dessa ansåg hälften av lärarna att stödet till elever i behov försämrats de senaste fem åren i Stockholms stad. Nästan sex av tio (58 procent) svarade att tillgången till CSI-grupper är dålig medan bara sju av hundra ansåg att tillgången är god. Vad fjärde lärare (24 procent) anser att tillgången är mycket dålig i Stockholms skolor idag.

–  Lärarnas missnöje stämmer helt överens med den bild som jag får från förtvivlade föräldrar, som berättar om barn som mår dåligt, vägrar gå i skolan eller som gått år i skolan utan att kunna lära sig något. Lärarna å sin sida hör av sig och känner sig otillräckliga. De ber om särskilt stöd till elever som behöver det, men får höra att de ska lösa det i klassrummet, vilket inte fungerar för den som har stora behov. Vi liberaler går till val på att tredubbla antalet resursklasserna, säger Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd.

Fakta:

Liberalerna yrkar på återremiss av Strategi för utveckling av arbetet med elever i behov av särskilt stöd i Stockholms kommunala grundskolor på följande punkter:

• Strategin saknar en analys kring hur behoven hos eleverna ser ut och vilken typ av grupper som ska startas. Det gör att den är för tunn för att kunna fatta beslut på.
• Strategin saknar en plan för finansiering av grupperna. En sådan plan behövs för att garantera en tillräcklig finansiering.
• Strategin saknar tankar om vem som är ansvarig och för vad, samt vilken målbild man har för grupperna. Det gör att ambitionerna för utvecklingen av organisationen blir för otydliga och inte utvärderingsbara.

1004 lärare svarar om läget i Stockholms skolor

Totalt 1004 lärare anställda på Stockholms stads kommunala skolor har deltagit i Liberalernas undersökning. Undersökningen skickades ut till 4744 lärare. Det var möjligt att hoppa över frågor, varför summan av respondenterna inte alltid är 1004 på de individuella frågorna.

Enkäten var öppen för svar mellan den 22 april och 9 maj 2018.

Förklaring: Nästan sex av tio, 58 procent, anser att tillgången till CSI-grupper är dålig medan bara sju av hundra tycker att tillgången är god. Vad fjärde lärare, 24 procent, tycker att tillgången är mycket dålig. (balansmått -50,5).

Förklaring: Drygt varannan respondent, 52 procent, anser att stödet till elever i behov av särskilt stöd har försämrats de senaste fyra åren medan endast 14 procent anser att utvecklingen gått åt rätt håll (balansmått -37,6).