Romfördraget 60 år

60-åring som är värd ett rejält kommunalt kalas

Europa har levt rekordlänge i fred och välstånd. Det är till stor del EU:s förtjänst. I morgon den 25 mars fyller Romfördraget 60 år, och vi bör fästa uppmärksamheten på vad EU betytt för oss historiskt, i dag och i framtiden. Inte minst i den kommunala verksamheten och servicen mot medborgarna. Nu tar vi liberaler ett initiativ om att göra EU synligt i vardagen.

Två apelsiner. Hans ögon lyste när han överlämnade dem till sitt barnbarn. Hon frågade om hon kunde få en banan istället. Han mumlade: det fanns inga bananer denna vecka.

Han hade köat i  fem timmar den dagen. Och bytt med vänner bara för att få tillgång till det där extra ransoneringskortet. Allt för att kunna få tag på dyrbara apelsiner till sitt enda barnbarn. För i kommunismens Polen tog köerna aldrig slut och hyllorna lyste tomma.

I Stockholm och Sverige slapp vi undan det kommunistiska förtrycket. Vi kunde leva i fred och välstånd, tack vare den internationella ordning som upprättades i väst efter kriget.

Grunden för denna långa period av fred och välstånd lades för exakt 60 år sedan. 25 mars 1957 i Rom undertecknades ett fördrag av Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Frankrike, Tyskland och Italien. Detta dokument – Romfördraget – blev basen för det europeiska samarbetet, för det Europa vi känner i dag.

Sverige var inte med från början, men vi drog fördelar av EEC, EG och det som sedan blev EU –       lagom till att vi tog steget och gick med 1 januari 1995. 2004 och framåt gjordes stora utvidgningar, till de forna kommunistiska länderna.

Av Europas drygt 75 miljoner nya invånare, de flesta från tidigare kommunistiska länder, kan nästan alla blicka tillbaka på ett årtionde av stigande välfärd, ekonomisk tillväxt och demokratisering. Idag har vi integrerad ekonomi, fri rörlighet för människor, tankar, varor, tjänster och investeringar. Ett Europa som samarbetar om allt från telekom och digital utveckling till miljö, klimat, energi, transport och frihandel. Utan europeiskt samarbete skulle vår värld se helt annorlunda ut. Via Europa ser vi till att inget europeiskt land någonsin ska behöva hamna i kommunismens grepp igen. För de som minns bristen på frihet är ett enat Europa det enda alternativet.

När Europa nu fyller 60 år är det dock viktigt att synliggöra även allt det som vårt EU-medlemskap inneburit för oss som länge haft förmånen att leva i fred och frihet i Sverige. I vår kommun vill vi liberaler därför ge Stockholms Stadsarkiv i uppdrag att lyfta fram den betydelse EU har haft för Stockholm historiskt, före och efter EU-inträdet. Det kan ta formen av utställning och skriftliga sammanställningar, i samarbete med forskare och akademi. Naturligtvis bör stockholmarna och besökarna kunna ta del av det både digitalt och i fysisk form, på Stadsarkivet på Kungsklippan och kanske runtom i staden på våra bibliotek.

6 av 10 kommunala frågor i våra fullmäktigeförsamlingar bedöms påverkas av EU, direkt eller indirekt. Vi som liberaler kan ofta tycka att regleringar och styrning går in på väl detaljerade frågor; ibland blir vi bakbundna på ett sätt som inte är rimligt. Men i det stora hela är det rimligt med sådan påverkan. Många frågor är helt enkelt gränsöverskridande och kräver gemensamma regler. Utan EU hade vi stockholmare och svenskar inte haft lika lätt att resa och jobba i andra länder – och andra EU-medborgare hade inte kunnat komma och jobba här. Handel och företagande underlättas. Och utan EU, ingen europeisk smittskyddsmyndighet här – och ingen chans på den europeiska läkemedelsmyndigheten som kan komma att flytta till Stockholm!

EU spelar en stor roll i våra liv varje dag. Det ska vi vara glada för, när vi badar i rent vatten, andas friskare luft eller kan köpa säkra leksaker till våra barn. Detta kommunala EU förtjänar att uppmärksammas!

Rasmus Jonlund (L), vice ordförande kulturnämnden Stockholm

Hanna Gerdes (L), ledamot kulturnämnden Stockholm

Anne-Lie Elfvén (L), ersättare kulturnämnden Stockholm