Jönsson (L): Dra inte in stöd till unga vittnen

Trots den stora våldsvåg som drabbat Stockholm visar nya siffror för 2023 att Stödcentrum i Stockholm har haft väsentligt färre ärenden jämfört med tidigare år. Antalet ungdomar som har erbjudits stöd har minskat med över 500 under förra året. Nedgången beror inte på att fler känner sig trygga. Tvärtom vet vi att fler unga drabbats av och blivit vittnen i det gängrelaterade våldet förra året. Nedgången förklaras av att polisen ändrat sina rutiner för informationsöverföring till Stödcentrum.

Tidigare skickades polisanmälningar med barn automatiskt vidare, vilket innebar att Stödcentrum bara någon dag efter en polisanmälan kunde ringa upp föräldrar eller den unge själv och erbjuda stöd. Nu blir det istället ofta upp till enskilda polisers engagemang eller drivande föräldrar att hitta information om var stöd finns att få. Det har lett till att väsentligt färre unga slussas vidare från polisen till Stödcentrum, med ökad risk för att rättsprocesser inte kan fullföljas.

– Rädslan för vad som kan hända, i synnerhet om brottsoffer och gärningsperson går i samma skola, gör att många unga drar sig för att anmäla brott eller vittna. Det har också blivit vanligare att föräldrar avråder sina barn från att delta i rättsprocesser där de bevittnat brott i kompiskretsen, av rädsla för repressalier eller social utfrysning. Detta kallas ofta tystnadskultur men jag kallar det snarare för rädslans kultur, som hotar vårt rättssamhälle och i förlängningen vår demokrati, säger Jan Jönsson (L), borgarråd.

Tyvärr ser vi att det rödgröna styret i Stockholms stad nu förhåller sig passiva i ännu en fråga. I stället för att höja ambitionerna, och fortsätta utveckla den politik som Liberalerna i Stockholms stad tog fram under förra mandatperioden, ser vi en avsaknad av initiativ. Det här måste ändras. Vi föreslår följande åtgärder:

1. En plan för att nå ut. De rödgröna behöver kräva fungerande informationsöverföring från polisen, utöka Stödcentrums uppsökande arbete och se till att en särskild handlingsplan tas fram för att nå fler unga brottsutsatta och vittnen.

2. Arbetsmodeller som fungerar behöver spridas. Pilotprojektet Våga Anmäla, Våga Vittna är ett sådant exempel. Modellen startades som ett pilotprojekt i Farsta och syftar till att öka unga brottsoffers benägenhet att anmäla brott samt minska risken för påtryckningar och hot. Trygghetsarbetet, med fokus på att vid rån och andra våldsbrott riktade mot elever ta fram en säkerhetsplan som inkluderar eleven, skolan, fältassistenter, polis och familj har fått fler i Farsta att våga anmäla och ställa upp på själva rättsprocessen.

3. Ett sammanhållet stöd. Om unga ska våga anmäla eller vittna måste det finnas ett tydligt och sammanhållet stöd. Det samverkansforum som påbörjades föregående mandatperiod behöver återupptas – med deltagare från hela rättskedjan – för att enas om konkreta åtgärder för ett sammanhållet stöd till unga vittnen.

– Det är samhällets ansvar att säkerställa att ingen, och särskilt inte unga, drar sig för att anmäla brott eller vittna av rädsla för repressalier. Det är avgörande för en fungerande rättsstat, säger Jan Jönsson (L), borgarråd.

Läs hela debattartikeln på SvD Debatt här.