Edholm (L): Var fjärde företag tycker att företagsklimatet försämrats
Tisdag 15 maj 2018
Drygt var fjärde företag i Stockholms stad tycker att företagsklimatet har blivit sämre i Stockholm under de senaste fem åren, medan endast ungefär var tionde tycker att det har förbättrats. Det visar en undersökning gjord av Svenskt näringsliv där 366 företag gett sin syn på det lokala företagsklimatet. Kommunens service och dialogen med kommunledningen får underkänt av företagarna. Sedan tidigare är det känt att Stockholms stad under denna mandatperiod rasat i Svenskt näringslivs årliga rankning över företagsklimatet.
Lotta Edholm (L) kräver nu att Karin Wanngård (S) bjuder in näringslivet i ett företagarråd för att diskutera hur företagarnas situation kan bli bättre.
– Det företagare behöver för att kunna utvecklas är ingen avancerad vetenskap. De behöver en trygg stad som fungerar, bostäder till de anställda, ett bra bemötande från staden och en förenklad byråkrati. Men Stockholms socialdemokrater har konsekvent under mandatperioden signalerat att företagare tillhör stadens strykklass. De måste sluta hantera företagarfrågorna med vänsterhanden och istället bjuda in till samtal, säger Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd och gruppledare.
Stockholms företagsklimat har rasat under mandatperioden. Sedan 2014, då Stockholms företagsklimat låg på plats 22 i landet enligt Svenskt näringslivs rankning, har staden rasat med hela 101 placeringar.
– Om åtta år kommer befolkningen i Stockholms län att ha vuxit med nästan ett helt Malmö. Då behöver vi fler växande företag. Ändå saknar Socialdemokraterna och staden en företagarpolitik. Och samtidigt fortsätter regeringen se på när människor som jobbar på nyckelpositioner i Stockholm kompetensutvisas på mycket bagatellartade fel. Det måste nu få ett slut, säger Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd och gruppledare.
– Företagarfrågorna kanske känns långt borta för rödgrönrosa politiker, men det handlar om stockholmares jobb, välfärd, frihet och om hur våra liv ska se ut i framtiden. Staden måste ta fram ett program som konkretiserar stadens ambitioner för starkare intellektuellt kapital, förenklingar för företagande och för stadens egen roll som kund. Både Svenskt Näringslivs medlemsföretag i Stockholm, Stockholms handelskammare och Företagarna måste nu få en chans att framföra vad som behövs, säger Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd och gruppledare.
Fakta:
Företagen i Stockholms stad tycker att det lokala företagsklimatet har försämrats, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv som presenteras idag. 28 procent av företagen tycker att företagsklimatet har blivit sämre i Stockholms stad under de senaste fem åren. 11 procent tycker att det har blivit bättre under samma period. 366 företag deltog i undersökningen i Stockholm. Ta del av undersökningen här.
Svenskt Näringsliv har rankat företagsklimatet i Sveriges kommuner sedan 2001. För Stockholms del får man backa tillbaka ett decennium för att hitta en sämre placering än den Stockholms stad fick förra året.
Stockholm, placeringar i rankingen:
- 2006 Plats: 132
- 2014 Plats: 22
- 2015 Plats: 48
- 2016 Plats: 96
- 2017 Plats: 123
I år presenteras rankingen den 2 oktober.
Liberalernas förslag för bättre företagsklimat i Stockholm, i urval:
Näringslivsprogram och företagsråd
Stockholms stad bör ta fram ett näringslivsprogram som konkretiserar stadens ambitioner för en fungerande infrastruktur, ett starkare intellektuellt kapital, förenklingar för företagande och stadens egen roll som kund. Till programmet ska tydliga mål sättas. Ett företagsråd ska inrättas med syfte att vara med i framtagandet av näringslivsprogrammet och därefter delta i uppföljningar och uppdateringar.
Grundläggande trygghet är en förutsättning
När otryggheten ökar och polisnärvaron minskar påverkar det också företagen. Många företag, exempelvis inom handeln, blir utsatta för hot, rån och skadegörelse. Att upprätthålla lag och ordning är statens främsta uppgift. I de fall där staten inte lyckas med det måste dock också kommunen agera. Stockholms stad bör betala för trygghetsvakter på särskilt brottsutsatta offentliga platser, exempelvis vid torg och köpgator.
Nyttja stadens företagsområden till fullo
Det måste finnas företagsområden där det är möjligt att bygga lämpliga småföretagarlokaler där praktikplatser och nya jobb kan växa fram. Staden ska arbeta aktivt med fastighetsägare och företag för att tillse att företagsområdena används på ett bra sätt. Stockholm ska också hjälpa mikroföretag med lokaler där det finns möjlighet genom s.k. företagsväxthus och företagsinkubatorer.
Bättre upphandlingsförfaranden
Staden måste se över sitt upphandlingsförfarande för att säkerställa att kvalitet är den viktigaste faktorn och sina processer för att faktiskt kunna utföra upphandlingar som ger Stockholms invånare den bästa kvaliteten i stadens verksamheter. Staden måste också i högre grad ta in expertkompetens för att kunna genomföra bättre upphandlingar. Upphandlingsprocesserna bör också moderniseras.
Förutsättningar för ökat byggande och fler hyresrätter
Staden måste öka byggandet. Det måste finnas både resurser för att handlägga byggplaner liksom långsiktig planering för var byggande kan ske. Staden ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser på exploateringskontor och stadsbyggnadskontor så att stadens handläggningstid inte blir en propp i byggprocessen. Många företagare har svårt att anställa rätt kompetens på grund av bristen på tillgängliga hyresrätter för den som flyttar till Stockholm. Bristen på hyresrätter i staden kan inte byggas bort enbart med offentliga aktörer utan Stockholm måste uppmuntra och skapa förutsättningar för så många aktörer som möjligt att bygga hyresrätter i staden.
Höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt och avskaffad värnskatt
För att vårt land ska vara attraktivt för kapital, företag och högutbildad arbetskraft behöver skatterna vara internationellt konkurrenskraftiga. Därför behövs en ny genomgripande skattereform. Det ska löna sig bättre att arbeta, utbilda sig och ta ansvar. Därför ska både värnskatten avskaffas, brytpunkten för statlig inkomstskatt tydligt höjas och nivån på det första steget i den statliga skatten sänkas.